Jag borde vara en duktig dotter idag. Jag borde åka till en blomsteraffär. Jag borde åka ett par tre mil åt rätt håll. Jag borde kliva ur min bil, gå till din grav. Säga eller tänka några väl valda ord. Jag borde men jag finner inte styrkan så jag tänker det här och nu, grattis pappa.
Älskar dig så.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Vet han så vet han. Alldeles oavsett var du är.
Linda:
Så klart att han vet.
Det är mest känslan av att inte vara duktig nog som vuxen som grämer mig, det där om att man ska sköta om anhörigas gravar. Framför allt för att det var så "viktigt" på den sidan av släkten. Och att jag vill men inte vågar/orkar.
Skicka en kommentar